Sparat under: 100 gröna säger nej
Dagens tur har fallit på en pensionerad rektor som minns flera krig och beredskaper. Medlemmen i fråga ser EU som ett fredsprojekt i en osäker värld. Vi räknar 33 dagar kvar.
Erik Frostegren, 72 år, Strängnäs, är pensionerad rektor. Han är kommunrevisor och nämndeman i Kammarrätten. Har tidigare varit gruppledare i Solna och suttit i partistyrelsen.
Det bästa med EU, tycker Erik, är gränsrivningarna och länderutvidgningen till 27 medlemmar, så att för detta Östeuropa från att ha varit avskilt från Västeuropa nu tillhör Europa helt och fullt. Han hoppas verkligen att Turkiet också snart blir medlem. Detta skulle skapa en demokratisk brygga till Mellersta östern. Det sämsta med EU är detaljstyrningen och kommissionens maktställning.
Erik ser EU som ett viktigt praktiskt fredsprojekt i en osäker värld.
- Många – speciellt yngre personer – tar fred och frihet för självklart numera, men jag har själv upplevt ofredstider. Under andra världskriget gällde mörkläggning nattetid, samt ransonering av det mesta, vilket jag minns väl från mitt barndomshem i Blekinge. Min far, född 1896, kunde berätta om sin värnplikt under första världskriget och var i omgångar inkallad även under andra världskriget, då det var långt mellan permissionerna. Under min egen värnplikt ingick jag i jul- och nyårs- beredskapen på KA1 i Vaxholm efter Ungernkrisen och Suez-kriget 1956.
Svenska folket röstade in Sverige i EU redan 1994 och det verkar korkat att fortfarande ifrågasätta detta, menar Erik. Att driva utträdeskravet är en återvändsgränd som gör att miljöpartiet tappar inflytande och påverkan i viktigare frågor. Slopat utträdeskrav skulle öka partiets trovärdighet som ett demokratiskt parti och undvika all sammanblandning med Sverigedemokraterna .
- Jag blev mycket besviken på MP-riks som motarbetade de baltiska staternas medlemskap i EU efter allt som dessa länder gått igenom under 50 år av tysk och sovjetisk ockupation. Det som händer i Georgien idag bör vara en rejäl väckarklocka för inte minst anti-EU-fanatiker.
2 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Sverige lyckades hålla sig utanför första och andra världskriget genom att hålla sig neutrala. Den svenska neutralitetspolitiken var oerhört framgångsrik som fredspolitik ända sedan tidigt 1800-tal. Det som händer i Georgien kan vara en förvarning om nya spänningar mellan Ryssland och EU, och om det skulle gå så illa att detta leder till krig bör vi försöka hålla oss utanför det kriget också. Helst borde det nog finnas en buffert av neutrala och kärnvapenfria stater mellan EU och Ryssland. Men ju längre EU kommer med sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och gemensamma militärmakt, desto mer osannolikt blir det att ett medlemsland skulle kunna vara neutralt. Så för fredens skull vore det nog säkrast att gå ur EU.
Kommentar av Torbjörn 3 september, 2008 @ 1:11Ett ytterst märkligt och fruktansvärt egoistiskt resonemang av Torbjörn. Det enda han bryr sig om är hur Sverige skall kunna hålla sig utanför en eventuell framtida konflikt. Att tiotals miljoner människor dog under både första och andra världskriget när Europas stater pucklade på varandra verkar inte bekymra Torbjörn, bara Sverige lyckades hålla sig utanför. Nu har EU bildats som ett fredsprojekt, för att inte detta skall kunna hända igen. Jag tror också att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik kan bidra till att upprätthålla konstruktiva förbindelser med Ryssland, samtidigt som man reagerar mot ryska överträdelser i t.ex. Georgien. Besluten att sända Sarkozy flera gånger till Moskva samtidigt som civila observatörer skall skickas till Georgien är måhända små, men ändå försök att spela en konstruktiv roll för att dämpa spänningarna.
Kommentar av Lennart Olsen 7 september, 2008 @ 13:18