Nej till utträdeskravet -Tuffare grön politik i EU

Idag när det är 32 dagar kvar bjuder vi på en gymnasielärare som är kritisk till den råkapitalistiska utvecklingen i Europa och världen men som ändå tycker sig se ett visst hopp i att man samarbetar istället för att man strider med varandra.

Linda Nieuwenhuizen, 35 år, Lidköping, är gymnasielärare i samhällskunskap och svenska. Hon sitter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Linda ser att EU som organisation är en kandidat i den nyliberala, råkapitalistiska kapprustningen i världen. Där konkurrerar EU med bland andra USA och Asien om störst ekonomiskt inflytande och ställning i vår globala ekonomi. Å andra sidan är EU den bästa arena som erbjuds för ett regionalt samarbete i världsdelen Europa. Framväxten av världssamhället och tillbakagången av nationalstatstanken är ett faktum – båda på gott och ont! Personligen föredrar hon och identifierar sig med ett världssamhälle före nationalstaten.

- Då jag är utbildad samhällskunskapslärare har jag förkovrat mig i Europakunskap och europeisk historia. Utifrån detta har jag kommit att ändra min inställning till EU-projektet mer och mer. Det finns fortfarande många saker som inte alls är bra med samarbetet i den råkapitalistiska värld vi lever i. Men, i samma värld finns viktiga samarbetsfrågor som går före både ekonomi och annat – som exempelvis freden i världen och behovet av balans mellan regioner för att bevara freden.

Linda anser att EU är en kraft att räkna med för att ett bipolärt supermaktssystem inte skall uppstå igen. Ju fler regioner som kan aspirera som hegemoner i världshierarkin, ju fler länder kan hävda sig än bara USA. Bättre några fler länder än bara en eller två, är hennes analys – hittills!

- När jag och min familj är ute i världen och reser identifierar jag mig mer och mer som europé faktiskt. Det har skett en glidning ur den aspekten för min del. Som språklärare i svenska så tycker jag mig uppfatta i vårt vardagsspråk, en mer nyanserad europeisk touche, där vi inte bara svänger oss med engelska och amerikanska fraser utan även tyska, franska och spanska! Identiteten som enbart svensk och – i värsta fall – amerikanskinfluerad, verkar bli mer och mer svensk med europeiska influenser, i alla fall sett från mitt hörn av världen.