Postat i: 100 gröna säger nej
Idag är det 18 dagar kvar tills Miljöpartiet de Grönas medlemsomröstning om EU-medlemskapet avgörs. Tills dess presenterar här miljöpartister sina argument för att rösta Nej till utträdeskravet, och idag är det dags att bekanta sig med en av Grön Ungdoms förbundsstyrelseledamöter.
Fredrik Frangeur, 24 år, Malmö, är fil kand i mänskliga rättigheter. Han är förbundsstyrelseledamot och internationellt ansvarig i Grön Ungdom. Fredrik uppskattar att EU fungerat som inspirationskälla för andra regioner som nu tar fler steg mot regionalisering.
- Exempelvis i Afrika där Afrikanska unionen inrättat en domstol för mänskliga rättigheter, även om det finns mycket övrigt att önska av AU gällande bla Zimbabwe. Och de sydamerikanska länderna har nyligen enats om att bilda en union med EU som förebild, bland annat för att minska USAs inflytande i regionen. Detta är något som ökar dessa regioners självständighet i förhållande till rikare länder och transnationella företag.
EU förhindrar också ett så kallat ”race to the bottom” mellan medlemsländerna. Men i stället för fasta regler om exempelvis miljö och arbetsrätt borde EU ha minimiregler, som gör det lättare för länder att ställa högre krav än EU-standarden då detta kan räknas som ett konkurrenshinder.
- Detta är något som vi gröna måste jobba för att förändra inom EU, så att organisationen även möjliggör ett ”race to the top”, menar Fredrik.
EU har alldeles för stor påverkan på omvärlden för att vi inte ska vara kvar och försöka påverka det. I dagens globaliserade värld är det inte bara moraliskt fel att se till det nationella intresset först, det fungerar helt enkelt inte, menar Fredrik. Om vi struntar i utsläpp av växthusgaser i andra länder utom vårt eget så kommer effekterna av det att drabba oss i slutändan ändå.
- Jag skulle vilja se den som vill säga i valrörelsen att vi vill minsann lämna EU, få alla andra länder att också lämna EU, sen bygga en ny europeisk organisation som är bättre, för att sedan kunna lösa klimatfrågan. Tough luck säger jag. Låt os använda de verktyg vi faktiskt har.
Fredrik har också en egen blogg. Läs vad han skrev om EU och nationalstaterna i januari
http://fredrikfrangeur.blogspot.com/2008/01/om-nationalstaten-eu-samt-vikten-av-att.html
3 kommentarer so far
Lämna en kommentar


Om någonting leder till ”race to the bottom” i fråga om tex hälso- och miljökrav på varor, så är det väl EU:s Cassis-de-Dijon-princip (att en vara som tillåts säljas i ett land måste få säljas i alla länder)?
Självklart struntar vi inte i utsläpp av växthusgaser från andra länder. Vi måste försöka påverka hela världen att minska dessa, och det gör vi genom FN. Frågan är om vi gör det bäst om Sverige har en egen röst i FN, eller om Sverige bara är en del i EU:s röst?
Det är lite gåtfullt att så många utträdesmotståndare resonerar om att vi inte kan bygga upp en helt ny organisation som EU. Varför skulle vi göra det? Vi samarbetar i FN, Europarådet, OSSE och mängder av andra internationella samarbeten, och i nuläget vore det bättre att bara satsa på dessa än att även vara med i EU. Alternativet till EU-medlemskap är att vara fria från EU, inte att bygga upp ett nytt EU.
Kommentar av Torbjörn 12 september, 2008 @ 9:03Torbjörn: Vilken frihet har vi utanför EU? Friheten att tvingas anpassa oss till reach m.m. utan möjlighet att ta del av demokratin och påverka?
Och organisationerna du räknar upp, vilka muskler har dem att egentligen genomföra beslut? Vi behöver organisationer med möjlighet att förändra, inte fler pratklubbar och papperstigrar!
Kommentar av Christian Valtersson 12 september, 2008 @ 10:22Torbjörn:
”Vi arbetar fortlöpande och aktivt för att hitta nya och bättre former för det framtida alleuropeiska samarbetet, vilket är vårt alternativ till EU.”
- partiprogramet
”Vi vill att Sverige ska lämna EU. Det behövs en annan form av samarbete inom Europa som omfattar hela Europa.”
- mp.se
Det är nog främst dessa formuleringar de flesta tänker på. Dels konstateras det att det behövs ett annat samarbete i Europa och att detta ska omfatta hela Europa. Dels nämns nya och alternativa former. Det talas också om ett framtida alleuropeiskt samarbete. Det vill säga något som ännu inte finns.
Dessutom kan jag minnas att det flera gånger under åren har talats om att skapa ett alternativ till EU. Det vill säga något nytt. Inte något som redan existerar.
Att det behövs någon form av fördjupat samarbete i Europa är alltså inte frågan. Frågan är hur detta ska se ut. Visst skulle man kunna vidare utveckla OSSE och Europarådet men det finns inget som talar för att detta skulle bli enklare än att vidareutveckla EU, snarare tvärt om.
Att utveckla en helt ny organisation som delvis sysslar med problem som endast EU kan lösa idag borde vara ännu svårare eftersom få skulle se meningen med att lösa upp en organisation för att gå med i en ny bara för att uppfinna skiftnyckeln på nytt. Speciellt när man redan investerat så mycket i den första organisationen och att det skulle vara extremt problematiskt att bryta alla de band som uppstått genom den organisation bara för att påbörja det mödosamma arbetet med att bygga upp nya band i den nya organisationen.
Därav slutsatsen att det är bättre och enklare att försöka förändra EU till något bra och grönt än att stäva efter utträde och upplösning.
Kommentar av Fredrik Ostrozanszky 12 september, 2008 @ 15:49