Sparat under: 100 gröna säger nej
Med 16 dagar av medlemsomröstningen presenterar vi en person som ser EU-kritiken som en mycket viktig del av Miljöpartiets politik, men som ändå bestämt sig för att rösta nej till utträdeskravet.
Axel Sandin, 19 år, Stockholm, är språkrör för Grön Ungdom Region Stockholm. När Axel 2006 gick med i De Gröna och Grön Ungdom, var just utträdeskravet viktigt för honom. Hans tidigare politiska engagemang hade enbart handlat om EMU och Palestina. Med dessa frågor närmast hjärtat faller det naturligt att ha en kritisk hållning till EU som spelar en stor negativ roll i de båda frågorna.
- Det är mycket som är fel med EU och det är vi medvetna om inom De Gröna, men på senare tid har jag inte förstått varför vi som parti ska förorda ett utträde, när våra medlemmar tycker så olika. Efter att ha tänkt om i frågan har jag nu beslutat mig för att rösta nej till utträdeskravet, eftersom det är det mest neutrala alternativet.
- Jag ser EU-kritik som en viktig del av partiets politik, betonar Axel. EU står för centralisering av makten, marknadsliberala värderingar och styrs till stor del via lobbyverksamhet. Men oavsett hur dåligt jag tycker att EU är kan jag se andra konstruktiva sätt att driva EU-kritik än att kräva utträde. Paragrafen försvårar kompromisser mellan de olika grenarna inom partiet som säkerligen båda ser bristerna i hur EU fungerar.
En folkomröstning angående EU-utträde, som De Gröna skulle bifalla oavsett paragraf i partiprogrammet, är inte aktuell på långa vägar och om det någon gång blir så kommer partiet förmodligen dela sig i frågan och ansluta sig till olika kampanjer.
- Personligen vill jag fortfarande att Sverige ska lämna EU! Men varför ska det stå i partiprogrammet, undrar Axel. Det är fritt fram att tycka ändå. Utan paragrafen kan vi tycka olika om utträde men enas kring EU-kritiken, och det tror jag kan förbättra vår trovärdighet i EU-frågan. En garanterad EU-kritik finner vi i demokratidelen av partiprogrammet. Hoppas att jag är varmt välkommen till den nuvarande JA-sidan när det är dags för folkomröstning.
Läs gärna Axels ställningstagande på hans egen blogg
9 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
När partistyrelsen tog beslut om valplattformen EU-parlamentsvalet nu i somras fanns det två olika förslag till texter på bordet, ett som stöddes av Nej-sidan, och ett som tagits fram v Carl Schlyter. Det var hård kamp, ofta ofta jämna omröstningar, stycke för stycke.
Lätt förenklat så kämpade de flesta (men inte alla) på Nej-till-utträdet-sidan för att vi inte skulle kritisera EU i vår valplattform; ungefär samma röst-mönster uppträdde på punkt efter punkt. Ingen människa som var med på det mötet kan tro att Nej-sidan inte är mindre EU-kritisk.
I en absurd omröstning efter att förslaget var fastställt ville de EU-positiva inte ens låta mig (partistyrelsens EU-anvsvarig) vara med i den grupp som skulle fortsätta arbetet med valplattformen och behandla remiss-svaren. Det skäl om angavs var att jag förespråkar utträde, och att det skulle bli obalanserat. Istället kämpade de för att en EU-positiv skulle få uppdraget.
Om Lennart Olsen och company får bestämma kommer inte miljöpartiet fortsätta vara ett EU-kritiskt parti länge till.
Kommentar av Max Andersson 14 september, 2008 @ 16:24Max dansar på luftslott. Jag har inte hört någon säga någonting annat än (exempelvis) att EUs jordbrukssubventioner är skit, att EUs beslutsstruktur skulle behöva reformeras, att EU skulle behöva gynna ett ”race to the top” istället för ett ”race to the bottom”, att en eventuell militarisering av EU inte är önskvärd, att öppenhet och offentlighetsprincip behöver implementeras i ökad omfattning inom EU eller att det är vansinnigt med flyttarna mellan Bryssel och Strassbourg.
Sedan måste man ju fråga sig om kritiken i sig alltid har ett egenvärde. I vilket fall är jag övertygad om att de Gröna kommer fortsätta vara EU-kritiska. Sedan hoppas jag att en politik där vi aktivt VILL vara i unionen kommer leda till att vi mer aktivt även kommer vilja bedriva politik inom EU och utforma en mer konkret politik, men det ser jag inte som att det står i vägen för en kritisk hållning till politiken inom EU….precis som jag är kritisk till mycket av det regeringen Reinfeldt sysslar med.
Kommentar av chrval 14 september, 2008 @ 19:28Jag tycker det är ganska tveksamt att i en kommentar på en offentlig blogg redogöra för interna beslutsprocesser i ett partis partistyrelse. Den här bloggens administratör har ändå velat att den skall ha en öppen attityd och helst inte stänga ute några kommentarer.
Som partistyrelseledamot och den som apostroferas i Max Anderssons kommentar, måste jag tyvärr konstatera att det inte är mycket som stämmer i Max Anderssons beskrivning av processen i partistyrelsen. Det handlade till exempel inte alls om en strid om två texter. Utan som grund låg en text utarbetad av en sammansatt arbetsgrupp som sedan olika ledamöter lade ändringsförslag på. Så småningom landade det hela i en, som jag själv tycker, ganska väl avvägd kompromiss. Jag själv fick igenom vissa ändringsförslag, andra avslogs. Och så var det för många andras förslag också.
Det var inte heller alls så att ledamöter som vill slopa utträdeskravet kämpade för att vi inte skulle kritisera EU i valplattformen. Var och en som läser valplattformen kan se att den är full av kritik mot dåliga inslag i EU. Det allra mesta av denna kritik stöddes även av oss som är kritiska till utträde. Vad vi yrkade på ändringar av, och delvis lyckades med, var att få bort en del kritiska formuleringar som var osakliga eller uppenbart sköt över målet.
Max Andersson kan vara fullständigt trygg. Om nej-sidan vinner medlemsomröstningen kommer Miljöpartiet fortfarande att vara i hög grad EU-kritiskt. Men vi vill framföra vår kritik inom EU i form av konstruktiva förslag till förbättringar både vad gäller EU:s sätt att fungera och politiken i EU. Det är där kritiken har mest verkan, inte från åskådarläktaren.
Kommentar av Lennart Olsen 14 september, 2008 @ 21:49Det är anmärkningsvärt att en person som Lennart inte ens klarat av att ställning mot Lissabonfördraget påstår att vi kommer att vara fortsatt EU-kritiska. Lennart som själv har undertecknat ett krav om att EU ska ha en konstitution och som är ledare (förlåt samordnare) för en kampanj som där vissa medlemmar vill att vi ska gå med i EMU. Självklart kommer vår politik att förändras om Nej-kampanjen vinner, och på några års sikt kommer den att förändras än mer.
Det PS-möte jag refererar till var inget slutet möte, det var inget hemligt vi diskuterade, och Lennart borde stå för den linje han driver istället för att förneka den.
För övrigt förstår jag inte varför Lennart försöker förneka att det låg två papper på bordet. Det är ju inte hemligt. EU-motståndaren Carl Schlyter hade tagit fram ett alternativt förslag till valplattform, och det var den huvudsakliga inspirationskällan till den nya text som efter mängder av voteringar, ofta stycke för stycke, kom ut från mötet.
Lennart Olsen kämpade hårt för att vi skulle ha en mindre EU-kritisk valplattform. Det faktum att han inte lyckades fullt ut förändrar inte det faktum att han försökte.
Kommentar av Max Andersson 14 september, 2008 @ 22:48För säkerhets skull så är det väl bäst att jag förtydligar en sak med föregående post. Även Lennart och hans meningsfrändar kan förstås tänka sig att vara kritiska mot vissa enskilda inslag i EU:s politik, som exempelvis jordbrukssubventionerna. Ungefär på samma sätt som folkpartisterna också kan vara kritiska till saker i EU som de ogillar.
Men det är inte samma sak som att vara kritiska mot EU som system. Och även om folkpartisterna brukade säga att är EU-kritiker så är de inte det på riktigt.
Och Lennart vinner medlemsomröstningen så är risken mycket stor att den miljöpartistiska EU-kritiken att tystna.
Kommentar av Max Andersson 14 september, 2008 @ 23:14Till att börja med handlar inte den medlemsomröstningen om en maktkamp om hur mycket du Max ska ha inflytande i EU-frågor eller inte. För det andra handlar inte medlemsomröstningen om vilken valplattform vi ska ha. Det vill säga såvida Max, Carl och Company inte faktiskt tänker driva frågan om utträde nästa EP-val om det blir ett ja. I vilket fall det faktiskt är fel val att driva den frågan i. Det är lite synd att du Max försöker reducera den här medlemsomröstningen till det här.
Den här medlemsomröstningen handlar främst om ifall vi i partiet vill att vi ska driva att sverige ska gå ut ur EU. Vilken politik vi sedan ska driva där kommer faktiskt att avgöras på annat sätt än den här medlemsomröstningen. Där har du Max och alla andra i partiet oavsett hur de röstar i den här frågan lika mycket att säga till om som innan. Att då tro att hela partiet automagiskt kommer att bytas ut till ett parti av EU-älskare är lite verklighetsfrämmande så vitt jag kan se.
Att sedan blanda ihop Lennart Olsen med Nej till utträdeskravet-nätverket är bara svag argumentering. Jag föreslår att du tittar dig omkring på den här bloggen lite så kanske du ser att det faktiskt är en hel del som tycker att vi ska avskaffa utträdeskravet utan att vara EU-kramare. Axel Sandin är ju ett utmärkt exempel på det. Men han och alla andra kanske inte räknas för dig Max?
Kommentar av fredrikostrozanszky 14 september, 2008 @ 23:20Max skriver:
”Lennart vinner medlemsomröstningen”
Jag tycker det är väldigt uppseendeväckande att Max ser på vår interna medlemsomröstning, där ca 9000 medlemmar har möjlighet att säga vad de tycker, som någonting som kan vinnas av en enskild person. Inte direkt så jag själv ser på demokratin.
Kommentar av chrval 14 september, 2008 @ 23:25…för övrigt är det ju märkligt att Max Andersson föredrar att diskutera det som händer på vissa möten framför att argumentera i sakfrågan.
Kommentar av chrval 14 september, 2008 @ 23:31Christian
Förutom alla de andra argument som jag har fört fram på möten, på gittan, i artiklar, Grönt och på Jatillutträde.se så tycker jag att det hör till sakfrågan i medlemsomröstningen att försöka förutse vad som händer med partiets EU-politik om det blir ett Nej.
Och då är det som händer på möten i partistyrelsen och riksdagsgruppen och vad det säger om i vilken riktning partiet är på väg högst relevant.
Kommentar av Max Andersson 16 september, 2008 @ 1:01