Postat i: 100 gröna säger nej
Dagen andra inlägg kommer från en fiskeguide från Göteborg. Det är idag endast 15 dagar kvar av den här omröstningen.
Lennart Bjärknemyr, 50 år, Göteborg, är fiskeguide. Han är 2:e vice ordförande i Torslanda stadsdelsnämnd. EU är en växande koloss som är svår att styra, menar Lennart. Trots det är det bättre att vara med och påverka än att stå utanför. EU var tänkt som ett ekonomiskt projekt som syftade till att undvika fler krig. Detta var långt innan det överhuvudtaget fanns någon miljödebatt.
- Nu är unioner som EU enda möjligheten att rädda miljön från klimathot och andra faror. Det krävs nationsövergripande beslut, annars blir det bara kamp mellan nationer för att slippa bindande åtaganden på miljöområdet.
Miljöpartiet bör slopa utträdeskravet eftersom EU är det bästa miljöprojekt som finns i Europa, anser Lennart.
- Om vi lämnar EU är det ännu färre som lyssnar när vi propagerar för minskade fångstkvoter av fisk i de gemensamma haven.
3 kommentarer so far
Lämna en kommentar
Den främsta möjligheten att rädda miljön från klimathot och andra faror ligger i mellanstatliga samarbeten. Klimathotet måste avvärjas i FN. En del andra miljöfrågor samarbetar vi om i Europarådet. Östersjöns miljö värnar vi genom Helsingforskonventionen. Osv.
Om Sverige hade varit fritt så hade vi kunnat stoppa torskfisket helt i våra egna vatten. Det hade varit bra för torsken som art, och det hade också varit ett positivt exempel för miljöopinioner i andra länder att peka på, och därmed kunnat påverka omvärlden.
Att gå ur EU skulle ge Sverige ökade möjligheter att värna om miljön, både genom att försöka bli ett föredöme för andra länder och genom att ha en egen röst i de globala samarbetena.
Kommentar av Torbjörn 16 september, 2008 @ 10:26”Om Sverige hade varit fritt så hade vi kunnat stoppa torskfisket helt i våra egna vatten”, skriver Torbjörn.
Teoretiska spekulationer om vilka förträffliga beslut vi skulle ha tagit i Sverige om vi inte varit EU-medlemmar, kan naturligtvis aldrig emotsägas. Dock kan man ju titta på hur vi agerat som just EU-medlemmar:
Så här skriver Isabella Lövin i ”Tyst hav” angående utfiskningen: ”[D]et var det ena. Det andra var att Sverige, trots sitt väl utvecklade miljötänkande och sin lagstiftning inom de flesta andra områden inte var ett dugg bättre än andra länder när det kom till fisket, snarare tvärtom. Sverige hade till exempel skaffat sig ett undantag från EU:s generella förbud mot riktat foderfiske, vilket i praktiken lett till att man i svenska vatten offrat det småskaliga blandfisket för konsumtion till förmån för gigantiska fodertrålare som i ett enda svep kan utplåna lokala fiskpopulationer längs med kusterna. Sverige hade också skaffat sig ett undantag från EU:s och FN:s generella förbud mot drivnät längre än 2,5 kilometer. I Östersjön tilläts därför 21 kilometer långa så kallade ”dödens väggar”, ökända dödsfällor för sjöfågel, tumlare och skyddad vildlax.
Sverige hade också skaffat sig ytterligare ett undantag, nämligen från EU:s generella förbud mot försäljning av fet fisk med ett dioxininnehåll över det gränsvärde som ansses kunna vara cancerframkallande, fast bara till den egna befokningen (den får däremot inte gå till djurfoder!). Sverige var också år efter år delaktigt i beslut om fiskekvoter som gick emot biologernas råd, tillät fortfarande fiske av icke könsmogen fisk, liksom fiske på lekområden. I Sverige fanns dessutom, till skillnad från i många andra länder i världen, inte ett enda marint reservat, knappt en enda kubikmeter hav, inte ens i särskilt skyddsvärda områden, som var helt skyddat från fiske.”
Kommentar av Elisabeth Holmstrand Gustafsson 16 september, 2008 @ 12:03Frågan med anledning av ovanstående är väl om Sverige egentligen på åtminstone detta område gör någon nytta vare sig i eller utanför EU, egentligen. Debatten bör nog först och främst handla om huruvida vårt utträdeskrav och att driva detta är missriktad energi och kontraproduktiv sådan, när det finns så mycket för oss att driva både i och utanför EU och vi faktiskt är medlemmar.
Kommentar av Elisabeth Holmstrand Gustafsson 16 september, 2008 @ 12:15