Sparat under: 100 gröna säger nej
Dagens medlem har varit med i partiet under i stort sett hela dess historia men ändå inte varit så aktiv. Nu har hon skickat ett brev till oss för att delta i den här kampanjen. Det är 12 dagar kvar av den här kampanjen och detta är dagens första inlägg.
Eva Kroon, 65 år, Lund, är pensionerad sekreterare. Hon har varit medlem, mestadels passiv, sedan miljöpartiets barndom. Idag har hon inga politiska uppdrag.
Samarbete med så många som möjligt ser Eva som något positivt med EU. Likaså att vi kan försöka påverka miljömässigt och på andra sätt. En nackdel med EU är at det är tungrott.
Eva anser att Miljöpartiet ska slopa kravet på utträde ur EU.
- Vi måste vara med för att få inflytande. Det är idiotiskt att gå ur EU särskilt som vi investerat så mycket energi och pengar.
3 kommentarer än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Innan man accepterar argument av typen ”vi måste vara med för att få inflytande”, så bör man fråga sig om systemet är tillräckligt demokratiskt för att vara en bra arena att påverka inom. EU:s krångliga styrelseskick, där det direktvalda parlamentet balanseras av det indirekt valda ministerrådet och den inte alls folkvalda kommissionen, gör systemet i stort sett oemottagligt för folkopinioner. Det är inget bra system att försöka påverka inom, för den som vill värna miljöns och folkens intressen mot kortsiktiga storföretagsintressen.
Att vi redan fått betala ganska mycket pengar till EU är inte heller något bra skäl till att stanna kvar och fortsätta göra det. Det vore bättre om vi solidariskt använde alla dessa pengar till att stödja världens fattigaste istället.
Kommentar av Torbjörn 18 september, 2008 @ 11:06Det tar både tid och energi att bygga upp och förändra politiska institutioner. Att kliva ur skulle bränna en oanad mängd resurser som vi inte nu kan förutse, vilket även bland annat Per Gahrton bloggat om.
EU-avgiften går inte bara till helt önskvärd verksamhet, det är sant, men samtidigt har den faktiskt en stark fördelningseffekt i Europa och det är de fattiga delarna och glesbygden som får mest pengar. Mycket av utvecklingen i Jämtland hade inte varit möjlig utan detta, vilket bland annat Karin Thomasson berättat i Grönt, och uppbyggnaden av Irland och Portugal och (även om det är i sin linda) vissa östländer har till stor del EU att tacka.
Detta står däremot inte ivägen mot offensiva satsningar på fattiga i andra länder, ett höjt bistånd såväl inom Sverige som inom EU och efterskänkning av skulder. Och här är Sveriges påverkan inom EU av avgörande betydelse, eftersom att vi där faktiskt är en offensiv kraft som står för förändring. Hellre påverkar jag EUs 500 miljoner invånare, även om det tar längre tid och mer energi, än att påverka Sveriges ynka 8 miljoner invånare.
Rösta nej.
mvh
Kommentar av chrval 18 september, 2008 @ 11:55Christian Valtersson
Torbjörn skriver:
”EU:s krångliga styrelseskick, där det direktvalda parlamentet balanseras av det indirekt valda ministerrådet och den inte alls folkvalda kommissionen, gör systemet i stort sett oemottagligt för folkopinioner. Det är inget bra system att försöka påverka inom, för den som vill värna miljöns och folkens intressen mot kortsiktiga storföretagsintressen.”
Nog för att företagslobbyisterna är där och lobbar (liksom en del andra) – vilket de ju även gör i Sverige, är inte synonymt med att systemet är oemottagligt för folkopinioner:
När jag vistades två månader i parlamentet 1995, gick jag bl a på petitionsutskottets utskottsmöten. Till detta utskott hade allehanda ärenden inkommit (och inkommer)alltifrån enskilda personer till grupper av enskilda. Ett exempel var en grekisk läkare som utbildat sig i ett annat EU-land. Grekland valde dock att inte godkänna hennes läkarlegitimation, vilket stred mot EU-reglerna. Ett annat exempel var en aktionsgrupp som motsatte sig invallningen av en flod i en stad. De skrev till petitionsutskottet och begärde hjälp för att med stöd av EU-lagstiftning stoppa bygget.
Man kan ha olika åsikter om att i ett av parlamentens utskott hantera enskilda frågor av denna art, men när ärendet hamnat på utskottets bord, går det vidare till något av kommissionens direktorat, där en tjänsteman får ansvar för att utreda frågan. Det hamnar definitivt inte underst i en pappershög!
På den här länken kan du läsa mer om detta utskott och därifrån är också nedanstående hämtat. Du kan som enskild också lätt göra en anmälan om vad-som-helst via denna sida och ett färdigt formulär som du fyller i. Slutet på historien om läkaren blev i varje fall att man beslutade sig att skriva till Greklands regering, eftersom kvinnan hade rätt. Slutet på invallningen av floden var att kommissionens rapportör meddelade att det inte fanns något direktiv som täckte detta, eftersom nästan alla miljödirektiv handlade om att skydda skyddsvärd natur, och i städer fanns det inte så mycket skyddsvärt att skydda. Sedan dess har arbetet med miljölagstiftningen fortsatt (bl a har EU:s vattendirektiv sett dagens ljus) och mer finns att göra.
http://www.europarl.europa.eu/parliament/public/staticDisplay.do?id=49
”Any citizen of the European Union, or resident in a Member State, may, individually or in association with others, submit a petition to the European Parliament on a subject which comes within the European Union’s fields of activity and which affects them directly. Any company, organisation or association with its headquarters in the European Union may also exercise this right of petition, which is guaranteed by the Treaty.
A petition may take the form of a complaint or a request and may relate to issues of public or private interest.
The petition may present an individual request, a complaint or observation concerning the application of EU law or an appeal to the European Parliament to adopt a position on a specific matter. Such petitions give the European Parliament the opportunity of calling attention to any infringement of a European citizen’s rights by a Member State or local authorities or other institution.”
Hälsningar Elisabeth H Gustafsson
Kommentar av Elisabeth Holmstrand Gustafsson 18 september, 2008 @ 16:12